Idag var det begravning. Jag hade mer än gärna funnits där för min vän, men ibland går tyvärr inte alltid vardagen ihop. Jag förklarade varför och jag tror att hon förstod. Hon har många underbara vänner och familj, så jag vet att det fanns många som stöttade henne idag.
Men det känns ändå fel att inte kunna vara med. Hennes mamma är en person som funnits där i hela mitt liv. Antagligen den kompismamman som varit mig närmast även fast man inte pratat så ofta. Det finns många minnen från när vi var små som man minns tillbaka på. Även från senare år.

Det är även svårt att veta hur mycket man ska tränga sig på, hur mycket man ska finnas där...
Hon vet vart jag finns, och vet att jag ställer upp, men det är ibland svårt att fråga efter stöd även fast en person sagt att dom ställer upp. Det tror jag gäller många människor.

Nu ska jag ta min töser och gosa upp mig i soffan och vara tacksam för att vi har varandra.

Alina mår inte bra. Hon är väldigt snorig och har sen igår varit kletig även i ögonen. Försöker så gott det går att torka rent men man vill ju inte vara på henne för mycket. Hon är INTE glad när man torkar henne. Själv har jag svårt att se på henne utan att det börjar fyllas på tårar i ögonen. Vet att jag har massa hormoner som spökar men tycker så himla synd om henne. Det gör ont i mig när hon inte är bra.
Jag hoppas på att hon får sova någorlunda bra i natt. Det tär ju även på en höggravid mamma att ha ett barn som gnäller till då och då på natten och som det egentligen inte går att göra nåt med. På morgonen blir det i alla fall en lååång mysstund i sängen innan det är dags för frukost.

Nu ska jag nog snart göra mig iordning för sängen, vi tog en liten powernap vid sextiden och har inte riktigt vaknat till ifrån den än.

Ha en skön helg allesammans!

Hur Alina ser ut?

Tycker det ser lite värre ut på bilden än vad det ser ut i verkligheten. Min stackars lilla kicka.

Hade som sagt ett besök till MVC på schemat idag. Lite sent kom jag in men barnmorskan var glad i alla fall. Idag skulle det tas nya blodprov. Min barnmorska säger alltid att eftersom jag är så speciell, eftersom jag är Rh-negativ, så får jag lämna ett extra prov. Usch, tycker inte alls om sprutor och nålar. Stick i fingret går bra, men en tjock nål som trycks in i armen är inte lika kul.
Jag har dom senaste två veckorna varit väldigt trött och har trott att det berott på järnet, så har försökt att äta tabletter när jag kommit ihåg. Dock visade proverna idag att det inte är det som är felet. Det är helt enkelt hormonerna som gör att jag känner mig konstant slö. Vila är väl det bästa för det.
När hon mätte magen så fick hon samma resultat som den andra barnmorskan jag hade sist gång. Men det har nog lite med att dom mäter på olika sätt så hon sa att det inte var nåt att oroa sig för.

Nu är det bara att vänta och vila så gott det går.

Igår packade jag in mig och Alina och lite grejer i bilen för att bege oss ut på landet, närmare bestämt hem till Jennifer. Jag hade köpt med pasta och lite smått och gott till kvällsmat. Det snöade ju en del igår och ju närmare jag kom desto sämre blev vägen. Så det fick bli så att vi stannade över natten. Alina var jätteduktig, dock hade jag inte med resesängen så hon var vaken tills jag gick och la mig vid halv tolv. Då somnade hon på stört.


Alina var jätteduktig med katterna och klappade väldigt fint


Mystjejerna

På morgonen fick vi ge oss av någorlunda tidigt, halv nio för jag hade tid på MVC kl.10.
Dock så lyckades jag köra fast. Som tur var väldigt nära Jennifer så hon kom med sina starka muskler och hjälpte mig loss. Kom bara några minuter försent till min tid.

En skön kväll var det i alla fall, och väldigt mysig med massa orörd snö utanför och stora lysade stjärnor i fönstrena.

Filippa har alltid varit jättesvår att få i allt vad som kallas medicin och pencillin. Jag har försökt med alla medel och det är inte jättekul att behöva tvinga i henne fast det är för hennes eget bästa. Inte ens smaksatt "god" alvedon har fungerat. Kåvepenin är det inte många droppar hon fått i sig av.

Därför blev jag väldigt stolt igår när hon hade ont i hals och öra (inte inflammerat utan snarare förkylningsrelaterat) och jag sa att om hon ville att det skulle bli bättre så behövde hon svälja en tablett. Annars fanns det inte så mycket annat jag kunde göra för henne. Hon tvekade lite men gick ändå med på att testa. Bara av det gjorde hon ett i mina ögon stoooort framsteg. Jag delade en panodil, tabletterna är ju inte jättesmå. Jag sa till henne att hon var tvungen att hälla i sig massa vatten och bara svälja och svälja så skulle den åka ner. Hon tittade på mig och sen stoppade hon den i munnen och drack och drack. Den åkte ner. Jätteduktig var hon. Hon fick även den andra halvan om hon ville testa den. Hon tog med den in till rummet med ett glas vatten. Hon kom upp några gånger under kvällen. Berättade vid ett tillfälle att hon även tagit den andra halvan. Efter många om och men slappnade hon av och somnade i sin säng.

Idag var hon mycket bättre, det var nog bara lite sömn som behövdes. Men hon fick mycket beröm även idag för att hon var så duktig på att svälja tabletten så hädan efter blir det pencillin i tablettform och inte i flytande.

Nu är det mindre än fyra veckor kvar till beräknat datum. Jag blir tröttare och tröttare, och en förkylning på det hjälper inte till. Vi var även av med bilen i nästan tre dagar så fick snällt promenera med Filippa till skolan. Det är inte speciellt långt och tar inte så lång tid, MEN strax innan skolan är det en superbrant backe som gör att jag får extrema spänningar i magen och flåsar som att jag aldrig har tränat i hela livet. Så denna veckan har vi tagit det ganska så lugnt.

I alla fall, magen. Det växer på. Ligger lite högre i vikt än när jag väntade Alina, men kroppen hann ju inte direkt återta sin forna form innan den började växa igen så det känns ändå okej.

Har inte plockat fram dom små små bebiskläderna än. Får se om jag gör det nästa helg eller väntar ett tag till. Borde ju i alla fall se till att det finns en uppsättning i förlossningsväskan om den här bebisen går emot strömmen och kommer innan utsatt datum. Jag känner mig i alla fall någorlunda redo för den. Ska bli otroligt spännande att se var det är för en liten person.

Och som jag skrev i rubriken; någon som vågar sätta ett datum?
(16 December är ju BF)

Igår åt tjejerna lördagsgodis. Filippa hade traditionellt plockgodis. Alina däremot fick fruktstänger. Har sett dessa hänga vid frukt och grönt i affären. Köpte mest hem dom för att jag själv skulle äta till flingorna men dom passade mig inte riktigt i smaken. Däremot tyckte Alina om dom som tur var. Påminner om russin i smaken men är inte alls lika kladdiga som russin och annan torkad frukt så kändes som dom fastnar inte i tänderna. Det är i alla fall kul att ha hittat nåt som passar lilltjejen.

I torsdags tog jag mig för att baka en blåbärspaj. Hade köpt en ny grädde med chokladsmak och visste inte vad jag skulle ha till. Så det fick bli blåbärspaj och även glass. Alina fick inte så mycket paj, däremot glass. Sen hade hon det nog överallt. Tur att det finns badkar och dusch.


Så härligt att hon alltid ska dra sig i håret bakom öronen

Idag är det en månad kvar till beräknad förlossning. Dock vet vi ju hur det har gått tidigare för mig så hoppas inte på för mycket, men det finns att det ett litet litet hopp i sinnet att bebisen vill komma ut innan utsatt datum. Har inte förberett så mycket här hemma. Väntar nog ett par veckor till innan det är dags att gå igenom dom minsta storlekarna av bebiskläder. Alina använde aldrig strl 50 så känns som man lika gärna kan hoppa över att ens titta på den storleken. Denna gången gäller det att ha med en overall också. Har en fin grå som jag fick av mamma och pappa när jag väntade Filippa, så det får bli den som packas ner. Har även börjat fundera på vad jag ska ha med mig i min förlossningsväska. Har i alla fall kommit så långt att jag bestämt vilken väska jag ska ha. Att man kan glömma så lätt. Vissa saker får man nog stoppa ner samma dag, men ett par mysbyxor är nog inte fel att komma ihåg.
När jag sitter här och skriver så känner jag mig mer och mer taggad för när den dagen ska komma. Känner inte att jag har några måsten innan den är välkommen till världen. Men som sagt, en månad kvar. Ska passa på att njuta av att ha två duktiga tjejer som sover hela natten igenom, som oftast äter bra och är på strålande humör.
Ska be Robin ta kort på magen lite senare så ni får se hur det har växt till sig.

Ha en skön tisdag!

Fick reda på i eftermiddag att min äldsta barndomsväns mamma idag gick bort. Hon har varit sjuk en tid men det är ändå lite chockartat när man får reda på det.

Vi bodde väldigt nära varandra så det finns många fina minnen.

Mina tankar går just nu i alla fall till min vän och hennes familj.

Så fort Robin tar fram en skål med glass till sig själv är inte Alina långt ifrån.

Vissa skedar måste dock gå förbi hennes mun och till Robins, men hon följer den hela vägen.

Jag räknar med att vara ifrån min egen dator ett tag till. När man jobbar på ett datorföretag så vet man hur lång tid det kan ta innan man får tillbaka den. Ingen idé att stressa upp sig. Så nu sitter jag en liten stund vid Robins dator, när tjejerna har lagt sig. Det är faktiskt lite skönt att inte ha datorn. Jag behöver om inte annat än att ta mig tid att bara ta det lugnt, man kan ju bli lite lätt fast i datorn ibland.

Här händer i alla fall en del. I lördags tog vi det lugnt, jag tog en timmes promenad med Alina. Fy vad det kändes i kroppen men väldigt skönt. På kvällen var det kalas för John. God mat och ännu godare cupcakes. Sen fick det bli en film i soffan med Robin... jag och namn på filmer.... hm.... "A-team". Jag är ingen actionälskare men den filmen var faktiskt bra tyckte jag.

På söndag blev det en tripp till Vallda. Först fika med hemmagjorda kärleksmums. Sen god mat, tur att man får äta uppvärmd blåmögelost. Vid två tillfällen skrattade jag så det kom tårar. Min älskade lilla Alina dansade. Hon är underbart underhållande när hon kommer igång, utför dom olika dansdelarna separerat. Först headbangar hon, sen snurrar hon runt, sen går hon lite framåt och böjer på knäna och sen har hon nåt trick med händerna.
Andra gången tårarna kom så måste jag varit rejält trött, för hon satt i faster Sofias knä och fick lov att pilla på hennes Iphone och lilla sötisen har ju lärt sig av pappa att man pekar fint med fingret när man trycker. Det såg så härligt ut.
Igår kväll kom även Filippa hem så det fick bli "Ensam mamma söker" och glass i soffan.

Idag var det meningen att vi skulle hem till en av Filippas gamla förskolekompisar Emilia, men hon hade tyvärr blivit magsjuk. Vi bjöd då hem Alicia, Nellie och Linda som också skulle komma hem till Emilia. Så det blev fullt hus och lek i några timmar här. Alina var helt slutkörd och somnade i min famn strax efter kl.17.

Nu ska jag ta och göra mig iordning för sängen, sen är det dags för "Pensionärsjävlar" hihi, ännu ett program jag har sett fram emot.


Bjuder på ett gammalt kort då jag inte orkar lägga över kort till Robins dator