Nu för tiden går bara dagarna. Man har ingen större koll på vilken veckodag det är. Men fredagar är det nåt speciellt med. När man jobbar är fredagen den dagen man andas ut på och äntligen kan sitta uppe lite längre i soffan för att man inte har nåt att gå upp till dagen efter. Mitt tycke om fredagar har inte minskat pga Alina och att jag går hemma. Utan snarare med att Robin aldrig är hemma på fredagar. I alla fall inte innan kl.22. Det är skitjobbigt att ibland lyssna på vad andra ska hitta på tillsammans på fredagar, vad dom ska kolla på eller att dom ska ha fredagsmys. Visst jag är inte helt ensam. Alina är ju alltid med mig och Filippa får jag ha fredagsmys med varannan vecka. Men det är inte samma sak som att ha den man har valt att leva med bredvid sig i soffan. Jag hoppas på att det han snart hittar ett jobb där arbetstiden ligger på dagen så vi kan ta igen alla förlorade fredagskvällar.