Förra veckan skickade jag in lite kort jag ville ha framkallat. Nu har några av dom kommit. Det är konstigt hur spännande det känns när man ska titta fast man redan sett korten ett antal gånger. Det är ju inte som förr när man skickade in en rulle och inte kom ihåg vad man tagit på.
Jag uppskattar fotografier man kan ta på. Sprida ut lite i ramar i lägenheten och låta Filippa ha egna i ett litet album.

Detta kortet är just nu ett av mina favoritkort:

Trots att Filippa blundar och Alina har en hand framför munnen så är det en enorm glädje jag ser i detta kortet. Det är ett äkta "må bra"-kort

Behöver jag nämna att detta kortet står på hyllan över tvn så jag ler varje gång jag går förbi....