Igår ringde jag till Felicias pappa. Insåg att Filippa har inte lekt med jämnåriga kompisar på ett tag. Samtidigt fungerar ju en kompis lite som en barnvakt. Dom leker jättebra tillsammans och då får jag lite tid över till annat. Speciellt på en sån regnig dag som det va igår. Dom va nog dock i alla rum, men jag och Robin lyckades ändå möblera om i sovrummet så vi får plats med spjälsängen.
Felicia påverkade Filippa i alla fall jättebra när det gäller cykling så hon kom glatt inspringande och berättade att hon kunde cykla. Kändes bra, med tanke på hur anti hon har varit dom senaste veckorna.
Felicia stannade i över fem timmar, trodde att detta skulle få Filippa på bättre humör under kvällen. Men då kom det lilla monstret i henne tillbaka och vi somnade inte förräns runt tolv tiden, men bara att bita ihop och ställa klockan på åtta. Allt för att få henne att bli tröttare tidigare på kvällen. Skam den som ger sig.