Jag och Filippas pappa hade bestämt att vi skulle vaccinera Filippa mot svininfluensan idag. Fr.o.m idag så får ju även vi under 40 år ta sprutan så även jag passade på att ta. Jag och Filippas pappa började med våra sprutor. Jag är inte super spruträdd, men jag är heller inte bekväm med det. Satt och skakade på benet när sköterskan tog den, till slut hör jag; Slappna av lite.
Har fått beskrivningen att den kändes som ett myggbett. Tyvärr har jag nog bara träffat på SMÅ myggor, för jag tyckte det kändes. Kanske för att hon tog den rakt in i axeln.
Jag satt där och våndades och undrade hur jag skulle kunna låta någon sätta en sån spruta i Filippa. Sköterskan försökte lugna mig genom att säga att Filippa bara behövde ta en halv, den känns ju inte lika mkt.
Filippa fick inte ta på den vanliga vårdcentralen utan vi fick traska upp en våning till BVC. Två av Filippas förskolekompisars mammor jobbar på vårdcentralen så en av dom hade tagit en nummerlapp till BVC åt mig så vi hade sån tur när vi kom upp att det bara var två nummer före oss.
Sen hade vi även lite mer flyt, vi fick Alinas BVC-barnmorska. Skönt att få nån man känner sig trygg med och som Filippa har träffat innan.
Tyvärr hjälper ju inte alltid ord ändå så Filippas pappa fick hålla fast henne och jag höll still armen och höll även för hennes ögon när hon fick sprutan. När det var klart sa hon: Det gjorde inte alls ont.
Tänk om jag vetat att hon skulle reagerat så innan, då hade jag inte behövt stå där med maxpuls och skakningar. Nu är det i alla fall över... för denna gången... Barn ska ju ta två sprutor med några veckors mellanrum. Tänker dock hoppa över att tänka på den stunden just nu...