Det känns som det händer ganska ofta. Oavsett vilken grupp människor det gäller. Läste nåt inlägg om nån som gnällde på att pensionärer och sånna med barnvagnar trängde sig på TUR-mässan i helgen. Jag var inte där, men blir ändå upprörd. Det finns helt klart mammor och pappor som tror att dom får köra sina vagnar precis hur dom vill. Självklart har man en vagn för att man ska kunna ta sig ut bland folk utan att ungen ska sitta på höften hela tiden. Men händer det inte ganska ofta att man får en irriterad blick fast man bara går som vanligt? Jag tänker ofta på att inte buffla på med vagnen. Men den där blicken som man får helt obefogat blir man lätt irriterad på. Personen har antagligen innan den gått hemifrån bestämt sig för att "barnvagnskörare tror att dom är störst bäst och vackrast så nu ska jag trycka ner dom på jorden igen". Kommer ihåg en gång när jag och en kompis gick i bredd på det bredaste stället i hela Nordstan och en person går förbi oss och vänder sig om och fnyser, men när man tittar på hennes händer och hennes kassar som antagligen breder ut sig lika mycket som våra vagnar så funderar man ju på vad hon tänkte.
Nu när jag fått ur mig detta tänker jag sluta att tänka på det. Möjligen att det poppar upp igen imorgon när jag är ute och går med min vagn...