Är det för att man har en liten hemma, och inte umgås med så mycket folk som man gör när man jobbar, som är orsaken till att jag är sjuk titt som tätt. Så illa kanske det inte är, men dom senaste två månaderna känns det som det har varit en hel del sjukdomar. Dom senaste två veckorna har jag varit väldigt snorigt och då menar jag VÄLDIGT snorig. Jag har inte använt mig av nässpray för det har hela tiden runnit ut som det ska, tycker jag. Men tre kvällar i rad har det klickat och knakat i mitt ansikte och huvud, samtidigt som det smärtat till ganska så rejält. Har även haft en hel del huvudvärk. Dock ingen feber. Idag gick jag till slut till läkaren. Jag har som jag skrivit tidigare väldigt fobi för det, jag biter ihop väldigt bra men jag drar ut på det till det sista. Idag var det inte annorlunda mot nån annan gång, jag kände tårarna trycka på mina ögon när jag skulle berätta hur jag mådde för läkaren. Som tur va kunde jag knipa tillräckligt. Såååå ont gör det ju kanske inte. Hon tittade in i näsan och konstaterade att det var nog inflammerat. Hon skrev ut ett nässpray till mig som man ska ta på morgonen och kvällen i några veckor. Nässpray känns betydligt bättre att ta än några läskigt stora tabletter eller nån äckligt smakande flytande pencillin. Läkaren sa även att blir jag så tät och snorig nån mer gång så kan vanligt nässpray faktiskt hjälpa till att hålla gångarna rena, men att man inte ska använda det längre än 7 dagar i så fall. Så nästa gång ska jag testa det och hoppas att jag slipper denna sjukt onda huvudvärk. I natt kommer jag sova nästan sittandes har jag bestämt mig. Då kanske jag slipper knakandet...


(Jag saknar att få umgås med mina vänner och deras småttingar. Så nu hoppas jag på ett snabbt tillfrisknande)