Jag vet att vi varken är den första eller den sista familjen detta förekommer i, men visst är det frustrerande? Varför måste ofta vi mammor be om lov när vi ska åka nånstans, medans för många pappor så är det en självklarhet att dom ska få åka utan att fråga först, eller kanske komma i sista sekund och fråga. Med detta vill jag inte säga att Robin inte umgås med sitt barn, för det gör han.
Men detta att man måste fråga för att få lov att vara ensam hemma. Det värsta är att dessa få tillfällen när man väl är det så är det hushållsarbete man sysslar med. Vart hittar man ron att bara slappa. Samtidigt är det väldigt mkt mer avslappnande att göra alla dessa saker än att underhålla ett litet barn.
Nu kommer i alla fall värmen och solen (även fast jag älskar vintern) så att barnen inte behöver ha så mycket kläder när man går ut och att man kan stanna längre stund ute. Hoppas att solen kommer med glädje.

Idag lämnade jag Filippa på förskolan kl.9, sen åkte jag hem, packade ner Alina och mötte och Sally och Vincent. Superhärligt väder. Åt lunch hemma hos Sally och gick därifrån vid tre tiden. På väg hem mötte vi några av Filippas förskola kamrater så var inte hemma förräns kl.16. Dagen går så fort när man gör nåt. Nu hoppas vi att alla vintersjukdomar inte kommer tillbaka.
Väntar nu på att Camilla ska komma hit, hon är för tillfället och shoppar loss på Ikea. Hon skulle ta med sig brev som jag skrev till henne för typ 14 år sen, ska bli jättekul att få läsa, många skratt hoppas jag på.