Tyvärr bor en av mina bästaste vänner Katarina nere i Karlshamn. Det är alldeles för långt bort, men tillräckligt nära för att man ska kunna ses några gånger om året.
För fem år sen mådde jag riktigt dåligt och hade några stunder av ångestattacker. Det var påsk och vi var långlediga. Skulle bege mig ner till Karlshamn på fredagen, men på torsdagskvällen kände jag att jag nog inte pallade mer. Så packade in mig i bilen och begav mig ner. Var framme mitt i natten, men det var väldigt skönt att komma till ett ställe som jag kände mig trygg på. Även fast Katta är en riktig flytta-runtare så känner man sig alltid välkommen och hemma.
Vi hade en rolig helg tillsammans och jag är otroligt glad att jag har henne. Hoppas på att vi ses till sommaren.

Miss U, Love U!